Dag 1, Tågresa till Hudiksvall, Forsa Handelsträdgård, Iggesunds Bruksmuseum och Strandpiren. På morgonen tar vi SJ:s tåg från Sthlms Central till Hudiksvall. Tågresan tar 2,5 timmar och vi sitter bekvämt i förstaklassvagnen. Vid ankomsten möter vår guide och ciceron Ulla Bovin med buss. Ulla kommer från Hudiksvall men har under många år levt i Rom. Där har hon arbetat som auktoriserad guide och visat Italiens sevärdheter för många svenska besökare. Nu har hon och familjen dragit till Hälsingland och kunde förra hösten ses i TV-programmet ”Bäst i köket”.

 Det är en kort resa till Forsa Handelsträdgård som ligger vackert nära sjön i Sörforsa. Där har Jeanette Melin skapat en trädgårdsoas som är en sinnlig inspirationskälla för hem och trädgård. Trädgården med växthus, butik och caféet Hennings Veranda har blivit ett populärt utflyktsmål. Vi serveras lunch och kan strosa runt i de vackra omgivningarna. Vi fortsätter till Iggesunds Bruk som grundades redan år 1685 av Hovkommisarien Isak Breant. Malmen hämtade man från Utö och Dannemora gruvor. Järnbruket hade sin storhetstid mellan 1870-1940 och har därefter omstrukturerats till ett skogsindustriföretag som numera ingår i koncernen Holmen AB. Vi går en guidad visning av Bruksmuséet och får se ett svenskt industriminne.

Strandpiren är ett familjeägt hotell som ligger vid havsbrynet strax utanför centrum. Hotellet är nytt, har en personlig atmosfär, gästhamn och en restaurang med en fantastisk havsutsikt. Vi checkar in i de moderna rummen och avslutar dagen med att äta en trerätters middag med måltidsdryck vin/öl/vatten tillsammans. [L,M]

Dag 2, Hälsinglands Museum med Rosa Taikon, Hälsingegården Frägsta, Stadsvandring i Hudiksvall. Efter frukost promenerar vi längs kajen in till Hälsinglands Museum, ett kulturhistoriskt museum för Hälsingland som grundades 1859. År 1937 flyttades muséet till det vackra huset på Storgatan 31 som var byggt åt Helsinglands Enskilda Bank. Muséet är hem åt silversmeden Rosa Taikons konstnärliga och politiska arv. Rosa var tillsammans med sin syster Katarina en av sin generations främsta samhällsdebattörer och förkämpe för romsk kultur. Efter avslutad utbildning på Konstfack i Stockholm slog hon sig ned i Ytterhogdal i Hälsingland där hon blev en av landets mest framgångsrika silversmeder. Vid hennes bortgång 2017 donerades hennes ateljé till Hälsinglands Museum. I samlingen ingår hennes litteratursamling och föremål från ateljén som har kompletterats med smycken ur hennes rika produktion. Muséet uppmärksammar också att det är 100 år sedan det första valet med kvinnlig rösträtt genomfördes i en föreläsning, Demokrati & Rösträtt.

En dryg mil utanför Hudiksvall ligger hälsingegården Frägsta vackert vid brinken till Rolfstaån. Gården är trebyggd och den äldsta delen Drängstugan har anor från 1600-talet. På Frägsta bor familjen Rugolo som har utvecklat hälsingegården till en italiensk restaurang med övernattningsmöjligheter i den lantliga och genuina miljön. Henrik Rugolo med fru och barn tar emot oss, berättar om gårdens historia och hur det kommer sig att de lämnat Italien för att flytta till släktens hemtrakter i Hälsingland. Restaurangen på Frägsta är känd för sin goda mat och vi njuter av en trerätters lunch med italienska specialiteter.

Senare på eftermiddagen möts vi för att gå på en stadsvandring i Hudiksvall tillsammans med lokalguiden Alf Norberg. Hudiksvall bildades av de två byarna Hudik och Vallen vid Lillfjärden och fick stadsprivilegier redan år 1582 av kung Johan III. Alf visar oss staden och berättar om Hudiksvall förr och nu. Kvällen är sedan fri för egna aktiviteter. Det finns flera restauranger i hamnen och naturligtvis på bryggan vid havet på Strandpiren. [F,L]

Dag 3, Ulrika Eleonora kyrka i Söderhamn. Världsarvet Erik-Anders i Söderala. Wij Trädgårdar i Ockelbo med lunch. Efter frukosten reser vi söderut till Söderhamn där stadens barockröda kyrka från slutet av 1600-talet är vårt första mål för dagen. Kyrkan är uppkallad efter Karl den XI:s Drottning, Ulrika Eleonora, som hade gjort stora donationer till kyrkan. Vi får en guidad visning av kyrkan innan vi fortsätter mot hälsingegården och världsarvet Erik-Anders i Söderala. Erik-Anders är en av de sju hälsingegårdar som står upptagna på Unescos världsarvslista under namnet ”Decorated Farmhouses of Hälsingland”. Storbönderna ägde skog och hade tillgång till virke att bygga stora hus med. Delar av husen var ”skrytbyggen” och användes bara vid festliga tillfällen. Hälsingegårdarna har välbevarade väggmålningar och dyrbara tapeter som ofta föreställer bibliska motiv. Erik-Anders byggdes på 1820-talet av storbonden Erik Andersson i herrgårdsliknande stil. Den pampiga festsalen på övre våningen anses vara ett av Hälsinglands vackraste rum. På Erik-Anders finns ett besökscentrum med trycksaker och information om Hälsingegårdarna. Vi delas in i två grupper och går på guidad visning och fikar.

 Ockelbo och de vackra Wij Trädgårdar ligger i Gästrikland, men vi åker ändå dit när vi är så nära. Historien om dagens Wij Trädgårdar börjar år 2000. Då kontaktade kommunägda Wij Säteri i Ockelbo AB Lars Krantz på Rosendals trädgårdar på Djurgården för att höra om han var intresserad av att skissa på en trädgårdsanläggning vid Wij säteri. Lars var utbildad till trädgårdsmästare och arbetade med biodynamisk odling hos antroposoferna på Skillebyholm utanför Järna, när han 1982, på förfrågan av hovet, tog hand om kungliga Rosendal. Lars pappa kom från Ockelbo, och efter Rosendals succé under Stockholms kulturhuvudstadsår 1998 var han mogen att acceptera erbjudandet. Det har blivit en formlig succé och Wij Trädgårdar är ett centrum för nordisk trädgårdskultur med visningsträdgårdar, kurser och temadagar som rosdagar och skördefester. Lars har tagit hjälp av några av Norden främsta trädgårdsdesigners. Skogens Trädgård skapades av Ulf Nordfjell, prisbelönad på Chelsea Flower Show, ett annat av de mest älskade trädgårdsrummen är Tjärnen med sin svarta spegel, näckrosor och omgivande björnmossa med granskog. Man bedriver utbildning i samarbete med Bollnäs Folkhögskola och elevernas får visa sina kunskaper i odlingslotter på området. Vi äter lunch i restaurangen och går sedan på en guidad visning av de olika trädgårdsrummen.

Vi återvänder till Hudiksvall tidigt på kvällen som tillbringas på egen hand. [F,L]

Dag 4, Utflykt runt Dellensjöarna och de blånande bergen. Hälsinge Linneväveri, Delsbo Forngård och Movikens masugn. Hälsingland kallas för kontrasterna landskap och beskrivs som vilt och vackert. Idag skall vi utforska den sällsamma naturen runt Dellensjöarna som skapades för 140 miljoner år sedan genom ett meteoritnedslag. Resan går genom urskogar där de 500-åriga tallarna hör till de äldsta i landet, längs härliga sandstränder och till en utsiktsplats som utsetts till Sveriges näst vackraste plats, Avholmsberget.

Linet var under ett par århundraden en viktig inkomstkälla för bönderna i Hälsingland. Det finns flera väverier som låter den gamla traditionen leva vidare och i Näsviken ligger Hälsinge Linneväveri där man tillverkar tyger i hel-och halvlinne samt bomull. Urban berättar om tillverkningen och vi kan handla i dukar, servetter, gardiner och annat i butiken.

Delsbo är en av de äldsta orterna i Hälsingland och ligger vackert nära Sördellen. Namnet kommer från sjön Dellen och invånarna kallas för delsboar. Vi stannar till vid Forngården där den årliga spelmansstämman hålls den första helgen i juli sedan 1952. Forngården består av ett tjugotal byggnader från olika tidsepoker. Väggar och tak i huvudbyggnaderna har målningar utförda av Gustaf Reuter och hans mest kände lärjunge Erik Ersson, även bekant som snickarmålaren. Delsbo Hembygdsförening visar oss runt bland Forngårdens olika sevärdheter.

Vid sjöns norra strand reser sig Avholmsberget majestätiskt. Utsikten över Dellensjöarna och Dellenbygden är magnifik. Berget är 210 meter högt och blev efter kriget ett populärt utflyktsmål. På 1960-talet anlades vägen vilket fick turismen att öka. Nu finns även den trevliga Avholmsbergets Restaurang där vi äter lunch.

Vi kör ned från berget och fortsätter längs Norra Dellensjön till det lilla samhället Moviken. På 1700-talet hade man hittat järnmalm i trakten och anlagt en masugn i Österbo. Men, då den malmen var järnfattig köpte man malm från både Dalarna och Roslagen med höga kostnader för transporterna. År 1796 byggde man en ny masugn nära sjön i Moviken. På så sätt kunde man frakta järnmalmen med båt på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt till och från den nya masugnen. Bägge masugnarna hörde ihop med Strömbacka Bruk som 1828 köptes av den legendariske bergsbruksidkaren P.A. Tamm, vars föräldrar var delägare i Ostindiska Kompaniet. Vi får en intressant visning av Movikens masugns museum och får höra om svensk industrihistoria.

 På kvällen träffas vi i hotellets restaurang för att äta en trerätters middag med tillhörande måltidsdryck öl/vin/vatten. [F,L,M]

Dag 5, De gamla fiskarkvarteren i Hudiksvall. Glada Hudikteaterns ledare Pär Johansson berättar. Hemresa. När Hudiksvall 1582 fick stadsprivilegier av Johan III låg centrum vid hamnen Lillfjärden, en bit upp efter Hornån. Landhöjningen gjorde att större fartyg inte kunde ta sig in till hamnen varför man på 1620-talet bestämde sig för att flytta staden till sin nuvarande plats. Stadens läge var betydelsefullt för handel och sjöfart, liksom för fisket som var en betydelsefull inkomstkälla fram till mitten av 1800-talet. Framförallt var fisket av strömming viktig och även nuförtiden samlas folk längs stadens kajer när strömmingen går till i början av maj. Stadens fiskarbefolkning förr i tiden hade dubbel bosättning. Tidigt på våren flyttade man ut på öarna i havsbandet med bohag, familj och husdjur. När det blev kallt på hösten och isen gjorde fisket besvärligt flyttade man tillbaka till staden. Husen i deras stadsdel, ”Fiskarstan”, var enkla och obekväma eftersom de bara var tillfälliga. Fiskarfolket var duktiga hantverkare och försörjde sig vintertid som snickare och timmermän. Alf Norberg berättar om fiskets betydelse och Fiskarfolket under en promenad i stadsdelen.

När Pär Johansson 1996 arbetade på en dagverksamhet för personer med funktionshinder i Hudiksvall får han en idé. Visst borde de få använda sin kreativitet till något bättre än att försöka lära sig något man inte kan. Pär som alltid velat spela teater själv föreslår att de skall starta en teatergrupp istället. Glada Hudik-teatern skapades och på den vägen är det. Vid lunchen får vi något att tänka på när Pär engagerat berättar om hur man kan använda mänskliga resurser på bästa sätt.

Väskorna är packade och på eftermiddagen stiger vi ombord på SJ:s tåg mot Stockholm. [F,L]